FAKTARUTA 4 Metaanalys, en uppvisning i den högre statistikskolan
(Om du inte är mycket intresserad av statistisk analys, så råder jag dig att gå direkt till Vad kan vi lära...!)
Metaanalys är ett sätt att slå ihop resultaten från flera undersökningar genom att beräkna korrelationer (i detta fall användes Pearsons r) mellan olika beroende och oberoende variabler där detta inte redan är gjort och där det är möjligt. Dessa korrelationskoefficienter används sedan för vidare analyser som multipel korrelations- och regressionsanalys eller kovariansanalys. Metoden medför ett bortfall av undersökningar beroende på om det är möjligt att göra beräkningarna ur redovisade data.
Boster-Mongeau har använt metaanalys på ett hundratal olika undersökningar om effekterna av "rädsloframkallande innehåll i övertalande budskap " (the fear-arousing content of persuasive messages). De redovisar effekterna på tre beroende variabler: upplevd rädsla, attityd och beteende.
Sambandet mellan det skrämmande budskapet och den upplevda rädslan. 40 studier med 7016 fpp kunde användas.
För det första: korrelationen mellan budskapet och den upplevda rädslan varierar mellan .17 till .81 med ett viktat medelvärde på .36. Den viktade variansen av korrelationer är statistiskt säkerställd.
För det andra: regressionen av beroende på oberoende variabel är lineär vilket innebär stöd för påståendet att ju mer "fear" i budskapet, ju starkare upplevs rädsla. 12 av de 40 studierna visade icke-lineära effekter, som dock kunde visas ligga inom slumpens ram.
För det tredje: man fann ingenting som talade mot att man kunde slå ihop dessa data. Samtidigt finner man - något motstridande - att det finns andra oberoende variabler än "fear" som påverkar hur rädslan upplevs.
Om medelkorrelationen mellan det skrämmande budskapet och den upplevda rädslan är .36 så betyder det att den rädsla forskarna skapat med sina budskap inte kan ha varit särskilt hög. Sutton (1982), som försökt sammanfatta resultaten från 38 studier under åren 1953-1980, angav som vi minns budskapen som liggande under ämnen som tandhälsa, rökning, hjärtsjukdomar, bilkörning o dyl. Inget av dessa budskap kan jämföras med hotet om total utplåning genom kärnvapenkrig. Samtidigt är hotet på ett individuellt plan identiskt: individens död. Som vi sett i de genomgångna teorierna måste andra variabler tas i beaktande.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att sambandet mellan det skrämmande budskapet och den upplevda rädslan är förhållandevis lågt och inte särskilt väl belagt i experimentella studier.
Sambandet mellan det skrämmande budskapet och attityder respektive preventivt beteende. Jag skall inte gå igenom dessa data i detalj men visa på vilka ramar man har att röra sig inom. De läsare, som har kunskaper i statistik, vet att om medelkorrelationen skrämmande budskap-upplevd rädsla är .36 så betyder det att korrelationen skrämmande budskap-attityd kan vara högst .36. Och det gäller enbart om korrelationen upplevd rädsla-attityd skulle vara perfekt, d v s 1.00, vilket är mindre sannolikt. Om vi uppskattar det senare sambandet till det mer realistiska r = .50, så kan inte sambandet skrämmande budskap-attityd överstiga .18 och en sådan korrelation är inte signifikant om inte sampeln närmar sig hundratalet fpp.
Går vi så till Boster-Mongeaus undersökning så visar det sig att korrelationen ligger just däromkring: det viktade medelvärdet av alla korrelationskoefficienterna är .21 .
Sambandet skrämmande budskap-preventivt beteende är ännu lägre: viktat medelvärde .10 och drabbas därför av ännu hårdare krav för att vara statistiskt signifikanta.
Sammantaget betyder det att sambandet mellan det skrämmande budskapet och mottagarnas attityder respektive ändrat beteende är ytterst svagt för att inte säga obefintligt.
Så var det med det! Därmed lämnar vi denna metaanalys.
n n n Vad kan vi lära för överlevnadsarbetet? Jag upprepar mina sammanfattningar igen:
• Sammanfattningsvis kan man konstatera att sambandet mellan det skrämmande budskapet och den upplevda rädslan är förehållandevis lågt och inte särskilt väl belagt i experimentella studier.
• Sammantaget betyder det att sambandet mellan det skrämmande budskapet och mottagarnas attityder respektive ändrat beteende är ytterst svagt för att inte säga obefintligt.
Förödande för Alarm-Handlingmodellen!n
Tillbaka till det ställe i kapitel 3 där Du hänvisades hit
Tillbaks till