Tillbaks till recensioner
Tillbaks till innehållsförteckningenFred och frihet, nr 2, 1991.
Ann-Marie Westman.
Världen av i dag präglas av stora omvälvningar och direkta hot mot människans och naturens överlevnad.
En bok som vill ge oss hjälp att ta tag i denna enorma problematik är `'Vägen till förändring", skriven av Lennart Parknäs, aktiv inom Psykologer mot kärnvapen.
Författarens grepp är mycket direkt, okonventionellt och personligt. Han börjar med att avliva myten om att människor blir aktiva bara de får information. Enbart ett alarmtillstånd, alltså en medvetenhet om faran, exempelvis kärnvapenkriget, framkallar inte handling, tvärtom kan det skapa hopplöshet och passivitet. Alarmet måste leda vidare, enligt schemat dialog - samhörighet-kraftsamling - handling. Detta är den röda tråden i Parknäs' framställning, som utmynnar i något som han kallar "En öppning mot framtiden", d v s det nya paradigmet.
Har tar författaren upp framtidsforskaren Willis Harmans tio grundsatser, som bildaren av bokens tyngdpunkter. Vi är hypnotiserade av vår industriella tillväxtekonomi, och vi anser oss ha rätt att sprida detta tänkande till resten av världen. Vi är hårt fixerade vid att bygga upp något att leva av - vi har glömt bort att sträva efter något att leva för. Bara detta bidrar till världens icke-fredliga tillstånd.
Något som hindrar fredsarbetet är också vår inlärda hjälplöshet, som fått sitt tydligaste uttryck i Jantelagen. Mot den borde överlevnadsrörelsen förklara krig! Då skulle vi få se en ny generation växa fram som kände sig kapabel att ta framtiden i sina egna händer.
Parknäs' bok är oerhört rik på synpunkter, träffande formuleringar och konstruktiva råd. Den känns kanske något lång och bitvis en smula tung, delvis beroende på ofta återkommande upprepningar, men den har utan tvekan mycket att ge och kan säkert bidra till att göra fredsarbetet effektivare och mer lustbetonat.
Ann-Marie Westman, Lund